Rättssystemet - Rättssäkerhetsorganisationen

”Domstolen är till för medborgarna. Den agerar med respekt för individerna och med makt att bestämma straff och lösa tvister.”

Så lyder ett utdrag ur Sveriges Domstolars vision för framtiden. Domstolsverket och domstolarna arbetar för att bygga ännu effektivare domstolar som på ett rättssäkert sätt kan utföra sitt uppdrag. Att få sin sak prövad av en opartisk och självständig domstol är en grundläggande rättighet i en demokrati. Den som blivit anklagad för ett brott ska betraktas som oskyldig ”intill dess hans skuld lagligen fastställts”.

I Sverige har vi tre typer av domstolar. De allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt, Högsta domstolen), de allmänna förvaltningsdomstolarna (länsrätt, kammarrätt, Regeringsrätten) samt specialdomstolarna (till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen).
Möjligheten att överklaga domen till Europadomstolen i enlighet med rätten till en ”rättvis rättegång enl. artikel 6 ”, finns också.Då gäller speciella regler.
Lär mer på länken här

Europakonventionen

Enligt artikel 6 i Europakonventionen har alla rätt till en rättvis rättegång. En rättvis rättegång innebär bland annat att förfarandet ska vara kontradiktoriskt.

Allt material som en part ger in till domstolen ska delges motparten som ska ha tillfälle att bemöta det. En domstol ska inte grunda sitt avgörande på annat material än sådant som båda parter haft tillfälle att yttra sig om.1 En rättvis rättegång förutsätter också att parterna är likställda i processen och att proceduren inte gynnar åklagaren framför den åtalade – equality of arms.2

Europadomstolen har i flera domar prövat om konventionens krav på en rättvis rättegång uppfyllts. Domstolen har ansett att en förutsättning för att kraven ska vara uppfyllda är att rättegången är kontradiktorisk och att åklagare och försvarare är likställda i processuellt hänseende. Åklagare och försvarare måste ges möjlighet att ha kännedom om och yttra sig över vad den andra parten har anfört och över bevisning som presenterats av motparten.3

1 Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 3:e uppl. s. 227

2 Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 3:e uppl. s. 218

(Vill du läsa mer , se länk nedan www.aklagare….)

I och med en dom i HD (T 72-04)öppnas möjligheten för en person i Sverige att i stället för att gå till Europadomstolen, först få sin sak prövad vid svensk domstol. Läs mer om detta i Eva Stenborres artikel.
( Advokatsamfundet nr3 2005, Eva Stenborre, doktor i straffrätt)
Länk här

I vår svenska grundlag har domstolarna en självständig ställning. Varken riksdagen eller någon myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall.

Läs mer på Domstolarnas hemsida
Läs mer på Justitiedepartementets webbplats

Regeringen skriver varje år ett regleringsbrev som innehåller övergripande regler och riktlinjer om hur Domstolsverket, domstolarna och nämnderna ska arbeta.
I Sverige ska du kunna få ditt fall prövat i tre instanser. Tyvärr har denna möjlighet inskränkts betydligt av statsmakterna på grund av besparingsskäl.

Den misstänktes rätt till insyn under brottsutredning-ny RättsPM

2008-02-15
Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har sammanställt en RättsPM som behandlar den misstänktes rätt till insyn.

Promemorian försöker belysa problem och ge förslag till praktiska lösningar. Syftet med promemorian är att ge åklagarna bättre förutsättningar att i det operativa arbetet tillämpa bestämmelserna på bästa sätt.